Tiden vill ifatt

Ja, det vill den. Den vill allra helst komma ifatt oss alla, springa förbi oss, förvåna, förvärra och göra hela livet lite extra stressigt. Men idag har tiden stannat upp litegrann. Med solen i nacken, vatten upp till knäna (mälaren är vacker även om vintern) och en vattenälskande hund kring fötterna stannade tiden. Vågorna saktade in, stannade nästan och solen tycktes lysa för bara mig.

Oftast springer vi långt långt bort från allt som kan tänkas ha med tid, eller bristen på tid, att göra. Vi springer så fort att vi missar det viktigaste, att ta tillvara på varje sekund, varje minut, varje andetag.

Stanna upp.
Du kan ändå aldrig fly..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0